130531 Fast i hissen

Nyklippte Vilmer åkte med i hissen tidigare på dagen.
Den hiss där Maria och jag skulle fastna kl. 20.45 

Fram till idag har tågluffen gått som på räls.

När vi kom till Roma Termini möttes vi av en lika trevlig hotellbokare, som han som mötte oss i Prag. Samma dokumentmapp med fina bilder på sovrum, dubbelsängar, kokvråar, duschrum och en lapp med gratis WiFi. 

Samma raska promenad, som en andfamilj simmandes efter mamma and. Fast i vårt fall är det en medelålders herre med slickat hår som leder familjen Holmqvist genom gränderna i kvarteren runt den ofantligt stora järnvägsstationen.

En trevlig äldre dam öppnade dörren när han, den slickade, ringde på. Vad vi förstod av det italienska samtalet så skulle det lösa sig med 2 rum och 6 bäddar. Måns och Vilmer fick acceptera skaföttes som vanligt. 

Priset blev 20 Euro per bädd och vi var nöjda. "Så billigt, så nära stationen, på promendavstånd till både Colloseum och Fontana di Trevi". 

Vi gick på promenaden. Åt vår spaghetti och lasagne. Slickade i oss vars en en äkta italiensk glass med smaker av tiramisu, pistage, choklad, crema och kokos. Fotade Colloseum, fotade smala gränder, fotade den stora Fontana di Trevi där Anita Ekberg doppat sina fötter. Därefter styrde vi stegen hemåt, till hotellet. Fast det var inte det enklaste då gator och promenadstråk var helt utan struktur och gick i kringelikrokar. 

Fast i hissen

På kvällen efter kvällsmaten skulle jag och Maria boka plats på tåget till Sicilien så vi styrde stegen mot järnvägsstationen. 

OJ DÅ! En liggplats på tåget från Roma Termini till Taormina på Sicilien kostar 320 kr. Bara platsbiletten! Vi är förhoppningsvis 8 st som åker från Rom då Matilda ska ansluta 3 timmar före liggvagnen lämnar Rom. Om hennes tåg är i rätt tid förstås. Annars blir det komplicerat, då vartenda hotellrum i Rom är uppbokat för Fiesta del la Republica på lördagen. Hur som helst 8 x 320 för platsbiljetter borde få varenda miljövän att välja det fackföreningshatade Ryan Air istället. Men inte vi. Vi betalar lydigt och fortsätter vår spårburna. 

Efter motgången på stationen så blev katastrofen ett faktum då Maria och jag tog den gamla, trånga hissen upp mot våning 5 där barnen satt och nyttjade hotellets WiFi och matade sina instagramfollowers med dagens bilder...

Hissen stannade mitt mellan våning 2 och 3. Klockan var 20 45 när vi tryckte in  knappen till nödsignalen.