Vi har i gårdagskvällens mörker arbetat fram en taktik hur vi ska lyckas ta oss till Herkules Grotta. Den är enkel och går ut på att vi ska gå till hållplatsen för Buss nummer 2. Hoppa på den lokala bussen och åka till hållplatsen lång bort i fjärran. Kliva av på hållplatsen före Universitetet och ta en taxi de sista kilometrarna till grottorna och badstranden.
Känns planen igen från gårdagen så beror den på att den är identisk. Skillnaden är att vi beslutade att ha tur istället för otur.
Upp tidigare än vanligt. Frågar ingen om vägen, utan följer vilsevägen från gårdagen baklänges. Alltså vi går inte baklänges, utan vi går samma väg tillbaka som vi gick igår. Det vill säga att under den svarta onsdagen gick vi hemåt, nu går vi bortåt.
Taktiken var perfekt. Redan innen vi hunnit till första hållplatsen för Buss 2 rullade den in. Och den stannade. Den liksom väntade på oss. Det var först när vi klivit på och betalat några futtiga Dirhams för hela familjen, som busschaffisen svängde ut i trafikkaoset och färden mot dagens utflykstmål startade.
Hur många Holmqvistare går det in i en MiniSuzuki? Rätt svar: 9 st
Först buss sedan taxi
Efter vad vi tror kan vara ett par mil tittade busschauffören upp och signalerade med en nickning att vi närmade oss hållplatsen där vi skulle kliva av. Han hade nog uppmärksammat vårt virriga kroppsspråk när vi klev på och hört oss prata om Herkules när vi skulle betala, därför visste han...
Vårt beslut att ha tur infriades ytterligare en gång till, när det fanns två MiniSuzuki som båda ville ha oss som passargerare. Eftersom det var två taxibilar ville Maria förhandla. Hon lyckades förhandla fram 100 Dirhams hos den ena och 100 Dirams hos den andra. Så vi valde den andra - för att han var så ensam, då han inte hade en enda bulvan som "fixade" kunder åt honom. Fast det stämmer inte riktigt, vi valde inte honom för att han var ensam utan för att han hade så varmt leende och pliriga ögon.
Orvar som inte var riktigt kurant på morgonen, ville följa med på dagens utflykt i alla fall. "Det är lungt" var orden som kom över hans läppar med allt mer och mer suckande och kraftlöst tonfall allteftersom solen värmde den gängliga kroppen. I den lilla lilla taxin fick han sitta fram så han kunde ha fönstret nervevat. Resten av familjen trängdes ihop baki bilen så till den milda grad att chaffisen ville att vi skulle ha gardinerna fördragna. Kung Muhammed av Marocco har ett hus efter vägen så det var poliser utposterade efter vägen. Dessa skulle inte upptäcka vår sardinliknande situation.
När han lämnade av oss utanför ingången till Herkules grotta undrade chaffisen om vi ville ha skjuts hem. Lät super, så han skulle dyka upp runt 16-tiden.
Herkulesgrottan från insidan med Atlantkusten utanför
På väg från den djupa grottan till badstranden
Otroligt att något så vackert kan växa i den torra torra sanden...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar