Vazy på tåget.

Jag måste bara säga att jag är otroligt imponerad av Vazy hela tiden. Vår hemresa var lång. 40 timmar på tåg. Vi började åka till Italien med bil, sedan tåg till milano. Där stötte vi på en otrevlig konduktör och en hundrädd nunna som satt i vår kupé. Vazy låg blickstilla under hela den resan på 4 timmar tror jag. Efter det blev det ett snabbt byte till ett tåg mot Zurich.



Vazy på ett trappsteg i ett fullt tåg.

Tåget var proppfullt och egentligen fick vi inte ha hund på tåget, men det var vår enda chans att hinna med natt tåget som skulle vidare till hamburg. Vi hade bara interrail biljetter och inga platsbiljetter (som egentligen var obligatoriskt). Vi satte oss på trappan vid dörren och Vazy låg på ett trappsteg där i en timma gömd bakom våra väskor. Hon varken rörde på sig eller klagade. Då kom konduktören (och såg nog inte Vazy) och sa att det var ok med våra biljetter och att de fanns plats längre bak i tåget. Vi gick dit och Vazy däckade upp och ner under bordet. Där låg hon hela resan på 4 timmar till. Tur att jag hade gått en längre promenad på morgonen, för kissa hann hon inte mellan tågen. Oavsett om folk kom och satte sig brevid oss eller gick förbi så rörde hon inte på sig från sin utsträcka sidoställning. Hon hade redan charmat ganska många på resan!



Efter trappsteget blev hon rätt slut tror jag. Hon charmade dem som satt brevid oss med sin härliga sovstil.



I bussen mot någonstans vi inte visste var.

I Zurich hade vi en timma på oss och hann precis gå en promme på typ 15 minuter och snabbt handla middag. Tåget var nämligen försenat från Milano, så det var omöjligt att hinna en längre promenad som vi planerat. Det var enda chansen att vi skulle få sova på natten. Vazy var nöjd att få vara ute men blev inte mindre nöjd av att gå in på ett till tåg. Där möttes vi av ett trevligt par från norge som hade varit med om samma sak som oss, men behövde bara åka från zurich. De gick med på att gömma Vazy eftersom hon även här inte fick vara på tåget. Hon låg fint under sängen tills 2 svenska kvinnor kom. Såklart var det "Jag är allergisk!" och massa bytande hit och dit. När konduktören kom så märkte han inte Vazy, fast då påpekade kvinnan "ja, min kompis var tvungen att byta kupé på grund av hunden".. då gick det upp för konduktören att det var en hund där. Inte kul med tyska läskiga konduktörer med nedlåtande röster! Påminn mig att inte åka till tyskland, tyska språket är läskigt! Vi fick betala 30 euro för vazy, men efter en snyfthistoria blev vi iallafall inte avkastade. Natten flöt på smärtfritt förutom att det var skitkallt. Vazy fick hoppa upp och värma mina fötter framåt morgonkvisten.



Världens ände?

Nästa stopp var hamburg, där skulle vi hinna med ett tåg en halvtimma senare. Så det blev en snabb promme för att kissa och bajsa. Vi tänkte att vi ändå skulle stanna i köpenhamn och strosa runt, så då skulle Vazy få promenera mer... Tågresan blev dock inte en tågresa utan buss och färja, för när vi kom till tåget var det stopp, fullt överallt! Men utan mer information än att bussen går mot danmark chansade vi och tog den. Vi åkte och åkte i nåra timmar, för att sedan hamna vid en färja. Där gick alla av och vi fattade ingenting. Ingen aning vart vi var eller var vi skulle. Vi visste inte om vi var tvugna att betala på färjan eller nåt. Vi lyckades iallafall hitta en ingång och gick på färjan, ingen kollade några biljetter. Tillslut var vi framme i danmark vid något som liknade världens ände. Där fanns det inte en enda person att fråga och ingen visste någonting vart vi skulle. Dock var det ungefär 10 andra personer som var i samma sits som oss och på något sätt lyckades vi få reda på att det skulle gå ett tåg om en timme. Vi tog det lugnt, spelade lite kort och gav en pinne till Vazy. Tänk att man kan bli så glad för en liten pinne! Hon var glad och nöjd och koppellös ett tag, sen åkte vi vidare 4 timmar till mot köpenhamn. Där visste vi inte hur det skulle gå eftersom vi hört att alla tåg var fullbokade. Och helt riktigt, det var de. Men biljettförsäljaren tipsade oss om att åka över till malmö för de kanske hade extra biljetter där. Eftersom vi visste att sista tåget gick nån timma senare och vi inte hade nånstans att bo bestämde vi oss för att ta tåget. Vi fick väl stanna i malmö istället, där har jag ju en kompis. Men påvägen tid fick jag svaret om att han var påväg mot stockholm och sedan piteå. Lite dålig timing!



På färjan till Danmark.



Slutet av allt...

Väl framme i malmö pratade jag med en annan biljettförsäljare som lyckades fixa biljetter till norrköping, där min mamma bor, och jag skulle hämta Aila. Vår enda chans att inte behöva sova ute i malmö var att ta ett tåg som gick 10 minuter senare. Vazy fick alltså bara kissa snabbt igen, och sen på ett nytt tåg till Lund. Väl där hade vi en halvtimma på oss att rasta hund och äta middag. Så effektiva som vi var bestämde vi oss för att en går med hunden och en köper pizzor och handlar. Det gick bra men vi kastade i oss pizzor på perrongen nåra minuter innan avgång. Såklart var hundar inte välkomna även på detta tåg, men efter en snyfthistoria om lååång tågresa från nice så var konduktören snäll och vi fick åka med. Efter att ha spelat lite spel däckade både mathieu, jag och vazy fram tills vi kom till norrköping klockan 11 på kvällen. Galet! Vazy var helt otrolig hela resan och endast 2 gånger skällde hon på några som gick förbi vår kupé framåt slutet när både hon och vi var helt slut....



På tåget från Köpenhamn till Malmö.



Från Lund till Norrköping hade vi egen kupé i liggvagn. Härligt!

Stannade hos min mamma en dag och hann träna lite på norrköpings BK och deras agilitybana innan jag åkte hem dagen efter. Kom hem kl 21 på fredagen, upp kl 6 dagen efter och iväg till tävling! Ibland är man nog galen..

Men nu har vi återhämtat oss rätt bra, och Vazy får härliga prommisar i naturen.